måndag 28 oktober 2013

Blended learning - projektarbete

När jag fick frågan om jag kunde ta en blandad grupp med komvuxelever i engelska och endast 1,5 timmes lektionstid i veckan under VT2013 fick jag tänka snabbt. Engelska är även på gymnasiet ett färdighetsämne och det behövs tid för att öva och befästa språkkunskaper. Jag kände mig tveksam, särskilt som jag förväntades genomföra flera kurser med olika svårighetsgrad och olika kursinnehåll i samma undervisningsgrupp. Att jag ändå sa ja berodde bland annat på att jag hade en idé om att pröva att utforma ett digitalt stöd for att möjliggöra för eleverna att själva öva  språket utanför klassrummet och för att med digitala verktyg kompensera för den lektionstid de normalt skulle ha haft. Det gällde alltså att skapa ett kursupplägg med digitalt stöd för att på max 20 veckor med 1,5 timmar i veckan med lektionstid kunna genomföra kurserna ENGENG05, EN1201 och ENGENG06 parallellt i samma grupp. 
Jag skapade ett digitalt kursrum med länkar till sidor med övningar och  realiakunskaper. Där fanns också instruktioner i form av bild och text. Till kursen använde jag också ‘traditionell’ kurslitteratur. Eftersom eleverna gick i samma grupp och samarbetade även om de läste olika kurser strävade jag efter att logiken och ordningen i båda rummen skulle  vara identisk. Tanken var att det digitala stödet ska underlätta för eleverna att arbeta tillsammans utanför lektionstid eftersom kollaborativt lärande har positiva effekter på lärande. 
Jag hade Chickering’s (1987) sju principer för bra online lärande i bakhuvudet i arbetet med konstruktionen av kursen. Det gäller att 1) uppmuntra/underlätta kontakt mellan elev och lärare, 2) utveckla samarbete och ömsesidighet mellan elever, 3) uppmuntra aktivt lärande, 4) ges snabb återkoppling, 5) betona tid som läggs  på en uppgift, 6) förmedla höga förväntningar och 7) respektera olika länstolar. 

Projektet med blended learning för komvuxengelska,  visade att det går att genomföra ett kursupplägg, där innehåll och kvalitet behålls med få lektionstimmar, om dessa kompletteras av digitalt stöd, med det krävde också en tydlig och flexibel struktur.  Lärplattformen gjorde det möjligt att skapa en struktur och planering där kursernas innehåll redan i stort låg färdigt inlagt i form av resurser, uppgifter, instruktioner, förklaringar etc. Nätet gjorde det dessutom möjligt för eleverna delta via skype eller google hangout om de var hemma med sjukt barn t.ex. 

Det här upplägget med blended learning möjliggjorde en undervisningsmiljö som gav stor möjlighet för eleverna att faktiskt träna och öva. Det digitala stödet kunde eleven använda när hen själv ville. Det gjorde också att man i klassrummet i större grad kunde koncentrera sig på momentet diskussion och muntlig presentation som gynnas bättre av direkt samtal ansikte mot ansikte i det fysiska rummet, särskilt när det gäller elever som är osäkra och behöver mycket uppmuntran. Som lärare tycker jag att jag i stort sett lyckades skapa en bra undervisningsmiljö med digitalt stöd. Vill du se mer om hur jag arbetat så finns här en film med en kort rapport med illustrationer och exempel.









söndag 27 oktober 2013

Skola utbildning och källkritik

Stefan Pålsson tar upp i sin artikel från 2011 upp källkritikens förändrade villkor och hur detta påverkar skola och undervisning. I förändringen från att den trycka texten i bokform varit den främsta informationsbäraren, till dagens digitala källor och internet har också kraven på läsaren att förhålla sig källkritiskt till information och källor ökat. En bok som klarat sig fram till publicering av ett förlag är redan granskad, men på forum och andra sociala medier på internet kan vem som helst skriva. Hur ska man som läsare kunna värdera den informationen? Framför allt gäller det att bli medveten om att den som tar del av information, själv  aktivt måste värdera denna och källan. Det går inte längre att lita på att någon annan gjort det åt dig. 

Det förändrar också utbildning radikalt från ett system där lärobokens information var 'sann' och eleven skulle lära sig (gärna utantill) det som stod i boken, till en skolverklighet där elever själv ska smala information och värdera dennas tillförlitlighet. Det kräver nya förmågor och sätt att tänka inom skolan. 

Mediekompass.se har tagit fram material och övningar med ett journalistiskt arbetsätt. det är en konkret handledning som tar dig igenom sökprocessen, avgränsning, vinkling, struktur med riktning mot en tänkt slutprodukt. Här finns också övningar för att befästa arbetssättet och några exempel på hur elever arbetat med ett journalistiskt förhållningssätt.  (Kolla källan Metoden). För den som behöver arbeta med med källkritik i sin undervisning så är det här ett bra material som redan finns färdigt och bara är att hämta hem.

lördag 26 oktober 2013

Öva dig i källkritik

Jag har gått igenom flera sidor och resurser med information, material och övningar kring källkritik och även om jag känner mig rätt påläst inom området har jag lärt mig mer, och blivit påmind om vad som gäller och vad man ska tänka på. 

Det gäller för övrigt på flera nivåer, både för mig själv i mitt arbete som undervisande lärare och hur jag ska förmedla ett källkritiskt förhållningssätt till elever och studenter, men också när det gäller den delen av min verksamhet som omfattar egna studier där jag kan förbättra hur jag söker och värderar källor.

Jag tycker att Lunds universitetsbibliotek har bra övningar som är väl värda att gå igenom mer än en gång. Även övningarna från KTHs bibliotek är bra. Här tycker jag det är en extra poäng att man kan kontrollera sina kunskaper vid tre olika tillfällen under tiden man går igenom materialet. Det befäster den information man just har tagit del av. Jag har bland annat lärt mig att begränsa mina sökningar i databaser så att jag får mer relevanta träffar och bättre kan få fram just de källor jag är ute efter.

Jag har också samlat länkar till resurser kring information och källkritik på edu.symbaloo.com vilket för övrigt är ett utmärkt verktyg för att ordna länkar på ett grafiskt överskådligt sätt. 

onsdag 3 juli 2013

Offentlighetprincipen och informationssäkerhet



Allmän handling är alla handlingar i pappersformat eller digitalt format som finns förvarade hos myndigheter. Men innan en sådan lämnas ut ska en bedömning enligt sekretesslagen göras. En allmän handling ska som huvudregel sparas. När man lagrar till exempel genom att byta medium så att information är sparad men inte sökbar längre är det en gallring enligt arkivlagstiftningen. Man får inte ens slänga sin e-post utom om den är rent privat. Det innebär att digitala presentationer och inspelade lektioner och föreläsningar också är allmänn handling och även att utbildningsmaterial inte kan sekretessbeläggas. Ett utbildningsmaterial ska inte innehålla personuppgifter. Det som kan sekretessbeläggas är information av känslig karaktär som kan skada en person. 



Och vad finns det för krav på informationssäkerhet vid webbaserad undervisning? Jo det är den personuppgiftsansvarige som är ansvarig både för att tystnadsplikt mm. åtföljs och att den tekniska säkerheten är fullgod. Enligt 9 § och 28 § PuL så är det skolan, universitetet eller högskolan som juridisk person som har det yttersta ansvaret för behandlingen av personuppgifter.

Lagar att känna till för den som använder internet i undervisningen




  Du som använder internet i undervisning bör känna till:  

Regeringsformen och
Riksdagsordningen
Tryckfrihetsförordningen (TF) och 
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 
 
 
  och om du jobbar med nätbaserad utbildning dessutom  




Sekretesslagen (SekrL) 

Arkivlagen  (AL) 


och glöm inte 

Integritet och lagrum



Personuppsgiftslagen PUL är till för att skydda den enskildes integritet. Grundprincipen är att man ska ta hänsyn till och skydda den enskilde. Personuppgifter kan vara strukturerade, (i en databas eller någon sorts register) eller ostrukturerade, (i löpande text eller e-post). Hårdare regler gäller för strukturerade personuppgifter men vid e-lärande är det oftast ostrukturerade personuppgifter som kan komma i fråga om man inte är i en lärplattform. Det finns inga särsklida regler i PUL om publicering på nätet. I princip är det tillåtet att publicera personuppgifter i till exempel en blogg bara man inte kränker någon. 

Lärplattformar kan vara en akilleshäl för lärare vad gäller elevers integritetsskydd. Inga integitetskänsliga uppgifter får lagras i en LMS även om den har inloggning enligt Datainspektionen (DI). Det krävs inloggning med autenticering för att det i så fall ska vara acceptabelt och dessutom vara begränsad åtkomst till systemet. En LMS i en skola är inte begränsad. Alla lärare och elever har inloggning och ibland också föräldrar. Även om varje individ har begränsade rättigheter är det inte nog enligt DI. Elever och föräldar ska informeras om vilka uppgifter om eleven som lagras i systemet. Skolan ska ha riktlinjer för vad som får skrivas i fritextfält. Skolan måste begränsa personalens behörighet så att endast lärare eller mentor kommer åt dessa, dessutom ska gamla uppgifter gallras ut. Vill du ha hela listan så se Datainspektionens checklista för hantering av personuppgifter i skolor. Mycket åligger alltså skolan men den enskilde läraren måste informera sig om vilka riktlinjer som gäller och undvika att i en LMS skriva och registrera sådant som kan uppfattas som kränkande, det inkluderar sjukdom, religion, etnisk tillhörighet men också kommentarer om  till exempel uppförande.

För personer med skyddad identitet skall alla som undervisar dessa vara informerade och den
personuppgiftsansvarige ska se till att inte uppgifterna okontrollerat sprids, till exempel till IT-system med sämre IT-säkerhet. För alla som har åtkomst till skyddade personuppgifter ska det klart pch tydligt framgå att dessa är skyddade. Se Datainspektionens checklista för skyddade personuppgifter i skolan.

Om skolan ansökt om grundlagskydd för hemsidor som inte är interaktiva och angivit en ansvarig utgivare, till exempel rektor, så kan inte läraren av integritetskäl förhindra publicering av lektioner eller föreläsningar på internet. Då gäller nämligen tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen sätter personuppgiftslagen ur spel. Men upphovsrättslagen gäller fortfarande. I Legala Handboken kan man läsa att "upphovsmannen alltid har ensamrätt att bestämma över sin text och sina bilder, om inte annat överenskommits i ett avtal" och vidare att "Av 7 § PuL framgår ... att lagens bestämmelser inte skall tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen."

Trots tydlig information från till exempel datainspektionen är läget ändå långt ifrån klart. Digitala medier och möjligheter tillkommer snabbare än regelverk hinner med. Du som arbetar inom skola och utbildning, känner du till vilka riktlinjer som gäller på din arbetsplats?

tisdag 2 juli 2013

Ansvar och licenser

Om jag startar en interaktiv webbsida på Internet, som andra kan skriva i, t ex ett forum, en blogg eller en wiki gäller BSS-lagen. Det betyder att jag som startar den, eller organisationen om det drivs under en skola eller ett företag, är skyldig att hålla den under uppsikt och gallra material som inte är ok, dvs "uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, samt gör intrång i annans upphovsrätt. Skyldigheten att gallra gäller endast om det är ”uppenbart” att det är fråga om ett straffbart meddelande" (ur Legala handboken, Högskoleverket.). Jag ska också lämna information om tjänsten till alla som ansluter sig, bland annat om hur öppen den är. Lämpligtvis första gången någon loggar in eller går in på en sida. 

För att undvika intrång på upphovsrätten är det lämpligt att använda material som har en licens som gör det tillåtet att använda. Creative Commons är ett sådant licenssystem. Här finns det 6 olika licenser som innebär olika grader att tillgänglighet av material allt från att det är fritt tillgängligt att använda och bearbeta även kommersiellt bara man anger upphovsman  till den mest 'låsta' licensen som bara tillåter icke-kommersiell spriding i oförändrat format. (cc-licenserna).

Det är mycket att tänka på som tyvärr avhåller lärare från att starta interaktiva webbsidor i undervisningssyfte. Det är synd. Läs på lite istället och använd sunt förnuft. Det kommer man långt på. Upphovsrätten blir inte heller ett problem om man använder sitt eget material eller sådant som har cc-licens.

Är du tveksamt till att använda sociala medier eller att starta interaktiva sidor? Om du är det, varför?

Vad får vi göra med andras text, bild och musik

Vad får vi egentligen göra med andras texter, bilder och musik? Svaret är enkelt - ingenting utan lov. Tillåtelse kan antingen ges genom att verket har fått en licens som tillåter användande eller så måste man kontakta upphovsmannen (eller alla upphovsmännen om de är flera) för att få tillstånd.
För att ta sig runt problemet är det enklast att börja med Creative Commons sidor eller Wikimedia Commons för att hitta material som är tillåtet att använda.
    Film i klassrummet är en klassiskt problem. Om skolan har avtal får man visa ganska mycket film men det måste finnas någon form av avtal annars är det inte tillåtet att visa t.ex en dvd som köpts för privat bruk. Idag är det mycket som finns tillgängligt i streamat format och fritt tillgängligt t.ex via UR. På YouTube finns mycket material som är producerat under cc-licens som man kan använda som kursmaterial. Annat är inte tillåtet. Det är bara att se efter. Och för videofilmer som spelats in i utbildningssyfte gäller samma sak som för annan film. Upphovsrätten tillfaller alltid den som skapat materialet. Här är det alltså frågan om filmen håller verkshöjd eller inte. En inspelning av en föreläsning kan nog näppeligen betraktas som något som håller verkshöjd medan föreläsarens föreläsning och dennes material troligtvis gör det.  Men den som gör inspelningen har så kallad producenträtt. Upphovsrätten kan bara tillfalla en fysisk person men producenträtt kan även innehas av en juridisk person som ett företag eller en myndighet.


    "vissa till upphovsrätten närstående prestationer ges ett skydd av upphovsrättslagen, som normalt gäller i 50 år. Det gäller bland annat för enkla fotografiska bilder som inte har ett tillräckligt mått av kreativitet och därför inte uppnår verkshöjd. Det är även ett skydd för personer som utövar ett verk, exempelvis lärarna när de föreläser. Det innebär att läraren såväl har ett upphovsrättligt skydd till föreläsningen, som ett närstående  skydd till sitt framförande av föreläsningen. Vidare har den som filmar föreläsningen en producenträtt till själva inspelningen. (Sanna Wolk 2011)
    Men jag skulle vilja ha närmare besked på vad  som gäller för lärare i gymnasium och grundskola? Vad anser du?


    Vem äger materialet som lärare och elever producerar?

      När det gäller rätten till material som lärare producerar i tjänsten är det mycket idag som är oklart. Den lag som gäller är Lag (1960:729). Lärare har upphovsrätt till sitt utbildningsmaterial. Det gäller också elever och studenter. Upphovsrätten gäller oberoende av lagringsteknik, men om ett alster är för enkelt skyddas det inte alls. Exakt var gränsen går är inte reglerat i lag. Men vissa saker skyddas inte. Det gäller författningar, myndigheters yttranden och beslut (om inte skyddade verk ingår) enkla texter, eller fakta och idéer. Man ska vara medveten om att det utformningen av något som skyddas inte själva idéen.


      Den ideella delen av upphovsrätten kan i princip inte avtalas bort. Det innebär att det det inte är tillåtet att ändra i andras verk, men med den ekonomiska delen av upphovsrätten är det en annan femma. Tumregeln säger att om inga andra avtal skrivits har arbetsgivaren nyttjanderätt till material som en anställd producerar i sitt normala arbete. (Källa: C. Magnusson Sjöberg & S. Wolk, 2012, Juridiken kring e-lärande s.19-32, Studentlitteratur). Samtidigt innebär lärares avtal att dett är en gråzon. Hur ska man tolka 'i sitt normala arbete'? När producerar en lärare sitt material? Lärare arbetar inte bara de 35 timmar som är förlagda på arbetsplatsen. Om en lärare arbetar på sommaren med ett undervisningsmaterial kan inte jag se att nyttjanderätten till detta skulle tillfalla arbetsgivaren utan prövning. Men reglerna väcker nästan lika många frågor som det ger svar.

        Vad kan man lägga ut på webben?


        Ja vad får man lägga upp på webben och kanske ännu viktigare vad får man inte lägga upp?

        Om jag har producerat material så att upphovsrättten är min, är det ok att lägga upp materialet på nätet så vida jag inte bryter mot någon annan lagstiftning som hets mot folkgrupp eller så. 
        Lagen skyddar skönlitteratur, även tal, datorprogram, musik och sceniska verk, film, foton och bildkonst, byggnads och brukskonst och andra konstnärliga verk .

        Jag kan också använda material som har gjorts tillgängligt under en licens som tillåter användning av eller ibland också bearbetning av material. Det mest kända licenssystemet är Creative Commons. Om jag är osäker på om jag får eller inte får använda något kan jag alltid kontakta upphovsmannen och be om tillstånd. Får jag det är det också ok att lägga ut material på nätet. I princip är det ganska enkelt. Upphovsrätten är oinskränkt och jag får aldrig använda någon annans material utan tillstånd. (OBS! En cc-licens är ett tillstånd, som är förknippat med vissa villkor. Det gäller att läsa på.) I bloggar och andra delade medier är det alltid ok att länka. På det sättet 'tar' du inte någon annans material utan visar bara på var det finns.










        Foto: Henrika Florén, 
        För bokens omslag - 
        Omslagslayout: Jens Martin/Signalera, 
        Omslagbild: Shutterstock.com/tist

        Det är i sig ingen skillnad på att publicera på nätet eller i någon annan form vad gäller lagen. Det är bara så mycket smidigare, enklare och snabbare nu än då man var tvungen att gå igenom förlag eller tidningar för att få sitt material granskat. Då fanns det också sakkunniga som granskade allt material innan det publicerades. Det finns det inte när du eller jag skriver något eller lägger upp en bild på nätet, till exempel på instagram, twitter eller facebook. Vi måste själva skaffa oss kunskap om vad vi får eller inte får göra. Jag kan rekommendera boken Juridiken kring e-lärande av Cecilia Magnusson Sjöberg och Sanna Wolk som en hjälp att reda ut begreppen. Men jag har fortfarande många frågor som jag inte hittat svaret på och en är vad  gäller vid skärmdumpar; ok eller inte?

        onsdag 26 juni 2013

        E-möten och video-konferenser

        Jag tycker att e-möten och videokonferenser är utmärkta verktyg. De ersätter inte möten ansikte mot ansikte helt men kompletterar definitivt dessa. Det finns flera fördelar, bland annat att man kan samla och nå personer som annars skulle ha svårt att mötas på grund av tid eller geografisk placering. Dessutom kan man dela skärm läsa dokument och länkar samtidigt som man möts. Chatt-funktioner där man når alla eller bara enstaka deltagare i mötet är också ett bra komplement. E-möten ger möjligheter som ett 'vanligt' möte inte ger. å andra sidan är det ibland bra att ses direkt utan 'filter'. Det ställer också till problem om uppkopplingar inte fungerar eller är dåliga. Fungerar inte tekniken faller hela mötet.

        Jag testade verktyget som finns här i kursen men kommer nog inte använda det framöver. Istället använder jag de verktyg som redan finns i den organisation jag arbetar i, Gotomeeting. Allt oftare använder jag Google-hangout både i jobbet och privat. Skype däremot använder jag nästan uteslutande privat.

        De teknikproblem jag upplevt är väl framför allt uppkoppling eller krånglande nät. Det kan också vara irriterande om någon i mötet har en dålig mikrofon och producerar störande ljud.

        Jag deltar regelbundet i e-möten och videokonferenser i mitt arbete. Jag har också i undervisning använt Skype eller google hangout för elever som inte haft möjlighet att närvara på lektion av någon anledning men ändå ville följa det som hände i klassrummet.

        Idag föredrar jag Google hangout som är gratis och gör det möjligt för flera att delta samtidigt med både bild och ljud. Dessutom är det praktiskt om man dessutom använder google+ så att man under mötet kommer åt dessa funktioner också och kan dela dokument etc. Nackdelen jag kan se är att det kan vara känsligt att knyta all sin digitala aktivitet till google. Skulle man bli avstängd från sin g-mail t.ex (det har hänt) så förlorar man alla sina kontakter, dokument och så vidare.


        tisdag 25 juni 2013

        Digital presentation för undervisning


        Presentationen här är skapad i Keynotes och sen bearbetad vidare i iMovie. Digitala presentationer använder jag gärna och mer och mer. Det är ett utmärkt sätt att spara arbete på. Den här presentationen till exempel är bra för elever på avancerad nivå som vill fördjupa och förbättra sitt skrivande. Genom att den är tillgänglig på nätet (jag lägger den också i vår lärplattform) så kan eleverna ta del av den när de vill och dessutom kan de gå tillbaka till den igen. Det går ju inte när man bara går igenom något i ett klassrum eller en föreläsningssal.

        Jag har svårt att se några risker med digitala presentationer annat än att någon kan stjäla mitt arbete men eftersom jag lägger ut material med CC-licens ser jag inte det som ett problem. Jag kan dessutom alltid producera nytt. Ur ett lärandeperspektiv ser jag egentligen bara fördelar. Man kan som elev eller student ta del av materialet många gånger. Så många gånger som just jag behöver för att ta till mig informationen i en presentation. Det är klart jag måste vara noga med att den är genomarbetad om den ska kunna hålla för att användas utan kompletterande förklaringar. Ett minus kan ju tänkas vara att elever vill ställa frågor.

        Blogga från mobilen


        Lite bökigt tycker jag det är att blogga från mobilen mest för att jag inte ser mer än en liten del av den yta jag ser på min dator. Men praktiskt när datorn inte är tillgänglig. Och mobilen får alltid plats i fickan :)

        Och det är smidigt och enkelt att ladda upp bilder direkt från telefonen. Här är det en orkidé som jag fotade för att senare ta reda på exakt vilken art det är.



        Voki


        Gör en egen talande avatar med verktyget Voki

        måndag 24 juni 2013

        Lärplattformar

        Lärplattformar eller LMS (Learning Management System) som jag tycker är ett tydligare begrepp, är vardag för allt fler lärare.  Jag använder dagligen lärplattformen fronter i mitt arbete. Lärplattformen fungerar bra både för undervisning i klassrummet, blended learning och även distansutbildning. Begränsningarna sitter inte i plattformen utan hos användarna. För att det ska fungera bra måste framför allt lärare kommer över en tekniktröskel och förstå hur systemet fungerar samt faktiskt använda det. Lärare som systematiskt använder fronter har också elever som tycker det fungerar bra. Om lärarna inte använder lärplattformen kommer eleverna heller inte göra det. Däremot finns det många funktioner som inte används som chatt och diskussionsforum. Elever väljer dessutom själv sina sociala mötesplatser och de finns inte i en lärplattform.

        Jag har haft som uppgift att stötta en hel organisation in en övergång till 1:1-miljö där lärplattformen har varit ett centralt lärverktyg. Det gäller att få lärare att börja använda systemet. Det är när man faktiskt börjar arbeta med det som man också få idéer om hur man som pedagog kan anpassa det för sin undervisning. Ett sätt är att underlätta och minska tekniktröskeln är med kontinuerlig vidareutbildning och att skapa lättillgängliga instruktioner i olika format; skärminspelningar, pdf, film, digitala presentationer. Jag ha fundrat på om det inte skulle vara bra att ha teachmeets på skolorna där personal och även elever kan få visa upp vad man arbetar med digitalt. Eleverna har sällan problem med tekniken i en lärplattform. Det som är viktigt är att logiken i systemet är tydlig och pedagogiskt upplagd.

        Om en 5-10 år tvivlar jag på om lärplattformen finns kvar i sin nuvarande form. Det är tveksamt. Fler och fler går över till gratisalternativ som google. Däremot finns i skolan fortfarande behov av elevdokumentation som inte får bryta mot PUL. Så någon form av LMS tror jag finns kvar men utvecklad och i en omvandlad form, men exakt hur en sådan ser ut vet jag inte. Vad tror du?

        Personlig lärmiljö PLE

        Innan jag började kursen LC100N på kth hade jag ingen direkt erfarenhet av peer-to-peer learning i en digital kontext. Det jag har upplevt är att det är både bra och dåligt. Det är utmärkt när det faktiskt finns flera som håller samma tempo och som kan ge feed-back på tankar och processer när jag lär mig. Det är mindre bra när detta saknas. För att det ska fungera behövs det en viss mängd studerande skulle jag tro.

        Jag arbetar dagligen i och med lärplattformen Fronter som har både fördelar och nackdelar. Den innehåler många fler funktioner är jag till exempel hittat i symbaloo men jag måste erkänna att jag är förtjust i just symbaloo layout som jag tycker är mycket bättre, enklare och tydligare än fronter. Symbaloo gör det möjligt för mig att samla olika ämnesområden under olika flikar och dela med mig med andra. Jag kan lägga in länkar och material så att det är enkelt även för andra att hitta. Problemet med ett system som fronter är att det med tiden växer och blir snårigt och svårt att överblicka.


        en första början med symbaloo




        Med den personliga lärmiljön ser jag inga nackdelar. Jag har möjlighet att samla och lägga upp mitt lärande både det formella och informella på ett sätt som passar just mig. Dessutom kan jag dela med mig av det till andra. Överlag tilltalar det mig att samla mitt lärande i en digital plattform. När jag går vidare finns det kvar. Jag har redan skapat en egen symbalooEDU där jag tänker samla och lägga in allt som hör till mitt eget lärande och arbete. Jag kommer absolut att uppmuntra elever att skapa sig en PLE  för att organisera sitt eget arbete.

        Har du någon synpunkt på Googles verktyg för PLE och andra som till exempel symbaloo?

        torsdag 4 april 2013

        exempel på lärobjekt omarbetat från ett textdokument

        Sakta men säkert håller jag på att omarbeta och nyskapa uppgifter och instruktioner för undervisning bland annat i engelska ungdomar och vuxen studerande. Den här gången har jag arbetat med en Mac-dator men det är inte nödvändigt. Det går bra med pc också med då får man välja lite andra verktyg.

        När jag rensade bland mina papper hittade jag en uppgift,  "Communicative situations", som såg ganska tråkigt ut men som är en bra övning för att analysera kommunikation; användbart som diskussionsunderlag och som ger verktyg för film- och textanalys.



        Uppgiften kunde med fördel göras om och förbättras. Jag började med att använda ett vanligt presentationsprogram som keynotes (eller powerpoint). Då fick jag en bättre möjlighet att också illustrera min text. Bilderna skapade jag själv med en gratis applikation som heter 3Dillustrator.

        Som vanligt tar det längre tid än uppskattat och jag arbetade flera timmar med bilder, layout och grafisk utformning innan jag kände mig nöjd. Under tiden passade jag också på att putsa lite på texten.

        Presentationen har jag också sparat i pdf-format så att den som vill ha den som text eller i pappersformat kan få det.

        Mitt syfte är att genomgången ska vara fritt tillgänglig för alla. Jag har därför lagt en cc-licens på den. Eftersom jag vill att alla ska kunna få tillgång till presentationen har jag också gjort en filmad version som är publicerad på you-tube. På det sättet blir kunskapen tillgänglig från mac, pc, iPad eller smartphone.



        Den här gången har jag valt att inte kommentera presentationen utan låter text och bild tala för sig själv. Istället har jag lagt till musik som jag hämtat hem och som är tillgänglig med en cc.licens. Jag gjorde en ansats att själv göra musik men det tog helt enkelt för lång tid för mig. Det får istället blir ett framtida projekt.

        Presentationen finns tillgänglig för elever i flera format (keynotes, pdf och som film) i lärplattformen fronter. Den finns också tillgänglig för alla via den här bloggen och You Tube. På det sätter har jag nu också skapat en OER, en öppen lärresurs.


        söndag 20 januari 2013

        LMS - saknas någon funktion i lärplattformar?

        Jag arbetar Dagligen i lärplattformen Fonter. Både med att bygga systemet logiskt så att det fungerar bättre för lärare och elever i vår organisation och direkt med undervisning. Ett behov som finns i gymnasiet är att rektor och handledare/mentor behöver kunna dokumentera och följa upp elevers arbete i alla kurser och under hela studietiden. Där tangerar lärplattformen Fronter det behovet men täcker det inte helt. Men det är först när man ska sammanställa hela studiegången för en elev som det saknas funktioner. För en kurs eller ett digitalt klassrum är det inte ett problem. Det kommer också nya funktioner, t.ex kan man som elev redovisa muntligt direkt i en inlämningsmapp. Men jag skulle också vilja se motsvarande funktion för film. När det gäller andra lärplattformar har jag ingen erfarenhet av att arbeta med att bygga upp systemet som jag har i Fronter. Däremot har jag använt flera system förutom Fronter som Bilda, Pingpong, V-klass och Schoolsoft antigen som student eller som undervisande lärare. De har alla ungefär samma funktioner även om miljön ser lite olika ut.

        Man kan bygga in fler funktioner i en LMS men frågan är om man verkligen ska sträva efter att också använda en lärplattform som elevregistreringssystem? LMS i någon form bör kunna användas på alla nivåer av utbildningsväsendet men behoven av dokumentation kring elever/studenter skiljer sig mycket mellan stadier och utbildningsformer. 

        Den funktionalitet jag framför allt ser saknas i den fronter som jag arbetar med dagligen är att kunna korskoppla delar så att resultat och funktioner blir synliga och åtkomliga från flera håll. Sedan behöver man putsa på logik och användarvänlighet. De här systemen är ännu inte självklara. Idag behöver man antingen erfarenhet eller tydliga instruktioner för att kunna handskas med en LMS. När det inte längre behövs då först tycker jag att ett system är användarvänligt. Du som också arbetar med någon form av lärplattform, vad skulle du önska som du tycker saknas?

        lördag 12 januari 2013

        Framtiden?

        Öppna läraresurser (OER) tilltalar mig just för att jag anser att kunskap är något mänskligheten förvaltar och delar på gemensamt. Allt kunskap vi har idag bygger på tidigare generationers tankar och erfarenheter och på mångas arbete och reflektion. Vi står på tidigare generationers axlar.


        Boken Education for a Digital World finns tillgänglig som (OER) och går igenom mycket som man behöver fundera över när skolväsendet går över till digitala verktyg i undervisningen. Kanske mest intressant är ändå de frågorna som ställs i det sista kapitlet Looking Foward. Stories of Practice, Susane Crichton and Elizabeth Childs, S. 501)
         
        • Hur ser läraren till att säkra undervisningen när vi börjar använda multimedia så att inne håll inte går förlorat under omställningen?
        • Hur kan media och tekniskt ramverk göras osynligt så att det bara blir ett stöd  för lärande och undervisning?
        och inte minst... 
        • Hur kan framtiden se ut om man tänker sig en fortsättning på den nuvarande utvecklingen?

        Tyvärr tror jag att vi kommer få se en del innehåll och ämneskunskaper gå förlorade för våra barn och ungdomar, men när det tekniska ramverket kan osynliggöras och utnyttjas fullt ut kommer det kunna stödja och möjliggöra lärande på nya sätt. Men hur lång tid det kommer ta är frågan. Skolväsendet är en koloss på lerfötter där även snabba förändrigar är långsamma jämfört med samhället i övrigt. Men synen på kunskap är under förändring. Fokus har skiftat från att memorera fakta till att anlysera och processa information i stället. Det gäller att kunna förhålla sig kritiskt till information men även att kunna överblicka och sålla fram det väsentliga ur den enorma mängd information och som finns tillgänglig med en knapptyckning idag.

        Jag är i grunden positiv till alla de möjligheter som kommer med tekniken och de digitala verktygen men ändå, vi måste se upp så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet. Allt det som gjordes förr var inte dåligt. Men vad tycker du?


        fredag 11 januari 2013

        Spaning på IT i skolan - användarmönster och trender i Sverige, EU och världen

        Jag följde skolverkets webbsända seminarium Spaning på IT i skolan - användarmönster och trender i Sverige, EU och världen. Lite fundersam blir jag när jag hör att Sverige ligger under EU-snittet när det användandet av IT i undervisning, när Sverige har varit bland de länder i världen som legat i framkant i datortäthet och användandet av internet. Varför ligger svensk skola lågt i statistiken?

        Riina Voukari var en av föreläsarna och talade om nödvändigheten av samarbete. Hon ställer frågan (ungefär) 'om pedagogisk nydaning är ett positivt virus, vem kommer då att bli smittad? Jo de som har  mycket kontakter. De viktigaste kontaktvägarna är i dag olika former av sociala medier och samarbetsforum - digitala likväl som IRL.

        Vart jag än vänder mig i den digitala världen blir jag påmind om att just samarbete står i fokus. Något som också poängteras i litteraturen kring ämnet. "...greater collaboration, and increased pedagogic efficiency" nämns i inledningen till Web 2.0 for Content for Learning and Teaching in Higher Education. Samarbete eller 'collaboration' återkommer också gång på gång i Education for a Digital World som i andra källor om digitalt lärande och web 2.0. Just det altruistiska förhållningssättet till kunskap och lärande som en gemens resurs tilltalar mig.


        Skärmdump bearbetad av Henrika Florén
        Och sen har jag en fråga om upphovsrätt. Vad gäller med skärmdumpar från t.ex. ett webbsänt seminarium. Jag är här inte bergsäker på om den här bilden är ok eller eller inte? Jag lägger ändå med den just för att kunna få respons. Vet du vad som gäller?



         

        torsdag 10 januari 2013

        Vill du göra webbaserade skoltidningar?

        Efter ett långt uppehåll...

        Det finns mängder av resurser på nätet för utbildning och lärande. En del kan direkt definieras som OER, andra resurser mer som web 2.0 verktyg, och en del annat faller mellan stolarna när man ska definiera var de hör hemma. Men jag kan inte se att det ska spela någon roll. Är det användbart?... Använd det!

        Tidningsfabriken är en resurs från Finland för att producera webbaserade skoltidningar. Eftersom sidan finns på flera språk kan den alltså också vara en resurs i undervisning i språk.

        Tidningsfabriken


        Det finns resurser i överflöd men sedan är det upp till lärare att använda dessa på nya och kreativa sätt om digitala lärresurser av olika slag verkligen ska tillföra nya dimensioner i undervisningen och inte bara vara ett avancerat skrivverktyg.