Blended learning - projektarbete

När jag fick frågan om jag kunde ta en blandad grupp med komvuxelever i engelska och endast 1,5 timmes lektionstid i veckan under VT2013 fick jag tänka snabbt. Engelska är även på gymnasiet ett färdighetsämne och det behövs tid för att öva och befästa språkkunskaper. Jag kände mig tveksam, särskilt som jag förväntades genomföra flera kurser med olika svårighetsgrad och olika kursinnehåll i samma undervisningsgrupp. Att jag ändå sa ja berodde bland annat på att jag hade en idé om att pröva att utforma ett digitalt stöd for att möjliggöra för eleverna att själva öva  språket utanför klassrummet och för att med digitala verktyg kompensera för den lektionstid de normalt skulle ha haft. Det gällde alltså att skapa ett kursupplägg med digitalt stöd för att på max 20 veckor med 1,5 timmar i veckan med lektionstid kunna genomföra kurserna ENGENG05, EN1201 och ENGENG06 parallellt i samma grupp. 

Jag skapade ett digitalt kursrum med länkar till sidor med övningar och  realiakunskaper. Där fanns också instruktioner i form av bild och text. Till kursen använde jag också ‘traditionell’ kurslitteratur. Eftersom eleverna gick i samma grupp och samarbetade även om de läste olika kurser strävade jag efter att logiken och ordningen i båda rummen skulle  vara identisk. Tanken var att det digitala stödet ska underlätta för eleverna att arbeta tillsammans utanför lektionstid eftersom kollaborativt lärande har positiva effekter på lärande. 

Jag hade Chickering’s (1987) sju principer för bra online lärande i bakhuvudet i arbetet med konstruktionen av kursen. Det gäller att 1) uppmuntra/underlätta kontakt mellan elev och lärare, 2) utveckla samarbete och ömsesidighet mellan elever, 3) uppmuntra aktivt lärande, 4) ges snabb återkoppling, 5) betona tid som läggs  på en uppgift, 6) förmedla höga förväntningar och 7) respektera olika länstolar. 

Projektet med blended learning för komvuxengelska,  visade att det går att genomföra ett kursupplägg, där innehåll och kvalitet behålls med få lektionstimmar, om dessa kompletteras av digitalt stöd, med det krävde också en tydlig och flexibel struktur.  Lärplattformen gjorde det möjligt att skapa en struktur och planering där kursernas innehåll redan i stort låg färdigt inlagt i form av resurser, uppgifter, instruktioner, förklaringar etc. Nätet gjorde det dessutom möjligt för eleverna delta via skype eller google hangout om de var hemma med sjukt barn t.ex. 

Det här upplägget med blended learning möjliggjorde en undervisningsmiljö som gav stor möjlighet för eleverna att faktiskt träna och öva. Det digitala stödet kunde eleven använda när hen själv ville. Det gjorde också att man i klassrummet i större grad kunde koncentrera sig på momentet diskussion och muntlig presentation som gynnas bättre av direkt samtal ansikte mot ansikte i det fysiska rummet, särskilt när det gäller elever som är osäkra och behöver mycket uppmuntran. Som lärare tycker jag att jag i stort sett lyckades skapa en bra undervisningsmiljö med digitalt stöd. Vill du se mer om hur jag arbetat så finns här en film med en kort rapport med illustrationer och exempel.

Skola utbildning och källkritik

Stefan Pålsson tar upp i sin artikel från 2011 upp källkritikens förändrade villkor och hur detta påverkar skola och undervisning. I förändringen från att den trycka texten i bokform varit den främsta informationsbäraren, till dagens digitala källor och internet har också kraven på läsaren att förhålla sig källkritiskt till information och källor ökat. En bok som klarat sig fram till publicering av ett förlag är redan granskad, men på forum och andra sociala medier på internet kan vem som helst skriva. Hur ska man som läsare kunna värdera den informationen? Framför allt gäller det att bli medveten om att den som tar del av information, själv  aktivt måste värdera denna och källan. Det går inte längre att lita på att någon annan gjort det åt dig. 

Det förändrar också utbildning radikalt från ett system där lärobokens information var 'sann' och eleven skulle lära sig (gärna utantill) det som stod i boken, till en skolverklighet där elever själv ska smala information och värdera dennas tillförlitlighet. Det kräver nya förmågor och sätt att tänka inom skolan. 

Mediekompass.se har tagit fram material och övningar med ett journalistiskt arbetsätt. det är en konkret handledning som tar dig igenom sökprocessen, avgränsning, vinkling, struktur med riktning mot en tänkt slutprodukt. Här finns också övningar för att befästa arbetssättet och några exempel på hur elever arbetat med ett journalistiskt förhållningssätt.  (Kolla källan Metoden). För den som behöver arbeta med med källkritik i sin undervisning så är det här ett bra material som redan finns färdigt och bara är att hämta hem.

Öva dig i källkritik

Jag har gått igenom flera sidor och resurser med information, material och övningar kring källkritik och även om jag känner mig rätt påläst inom området har jag lärt mig mer, och blivit påmind om vad som gäller och vad man ska tänka på. 

Det gäller för övrigt på flera nivåer, både för mig själv i mitt arbete som undervisande lärare och hur jag ska förmedla ett källkritiskt förhållningssätt till elever och studenter, men också när det gäller den delen av min verksamhet som omfattar egna studier där jag kan förbättra hur jag söker och värderar källor.

Jag tycker att Lunds universitetsbibliotek har bra övningar som är väl värda att gå igenom mer än en gång. Även övningarna från KTHs bibliotek är bra. Här tycker jag det är en extra poäng att man kan kontrollera sina kunskaper vid tre olika tillfällen under tiden man går igenom materialet. Det befäster den information man just har tagit del av. Jag har bland annat lärt mig att begränsa mina sökningar i databaser så att jag får mer relevanta träffar och bättre kan få fram just de källor jag är ute efter.

Jag har också samlat länkar till resurser kring information och källkritik på edu.symbaloo.com vilket för övrigt är ett utmärkt verktyg för att ordna länkar på ett grafiskt överskådligt sätt.