onsdag 3 juli 2013

Offentlighetprincipen och informationssäkerhet



Allmän handling är alla handlingar i pappersformat eller digitalt format som finns förvarade hos myndigheter. Men innan en sådan lämnas ut ska en bedömning enligt sekretesslagen göras. En allmän handling ska som huvudregel sparas. När man lagrar till exempel genom att byta medium så att information är sparad men inte sökbar längre är det en gallring enligt arkivlagstiftningen. Man får inte ens slänga sin e-post utom om den är rent privat. Det innebär att digitala presentationer och inspelade lektioner och föreläsningar också är allmänn handling och även att utbildningsmaterial inte kan sekretessbeläggas. Ett utbildningsmaterial ska inte innehålla personuppgifter. Det som kan sekretessbeläggas är information av känslig karaktär som kan skada en person. 



Och vad finns det för krav på informationssäkerhet vid webbaserad undervisning? Jo det är den personuppgiftsansvarige som är ansvarig både för att tystnadsplikt mm. åtföljs och att den tekniska säkerheten är fullgod. Enligt 9 § och 28 § PuL så är det skolan, universitetet eller högskolan som juridisk person som har det yttersta ansvaret för behandlingen av personuppgifter.

Lagar att känna till för den som använder internet i undervisningen




  Du som använder internet i undervisning bör känna till:  

Regeringsformen och
Riksdagsordningen
Tryckfrihetsförordningen (TF) och 
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 
 
 
  och om du jobbar med nätbaserad utbildning dessutom  




Sekretesslagen (SekrL) 

Arkivlagen  (AL) 


och glöm inte 

Integritet och lagrum



Personuppsgiftslagen PUL är till för att skydda den enskildes integritet. Grundprincipen är att man ska ta hänsyn till och skydda den enskilde. Personuppgifter kan vara strukturerade, (i en databas eller någon sorts register) eller ostrukturerade, (i löpande text eller e-post). Hårdare regler gäller för strukturerade personuppgifter men vid e-lärande är det oftast ostrukturerade personuppgifter som kan komma i fråga om man inte är i en lärplattform. Det finns inga särsklida regler i PUL om publicering på nätet. I princip är det tillåtet att publicera personuppgifter i till exempel en blogg bara man inte kränker någon. 

Lärplattformar kan vara en akilleshäl för lärare vad gäller elevers integritetsskydd. Inga integitetskänsliga uppgifter får lagras i en LMS även om den har inloggning enligt Datainspektionen (DI). Det krävs inloggning med autenticering för att det i så fall ska vara acceptabelt och dessutom vara begränsad åtkomst till systemet. En LMS i en skola är inte begränsad. Alla lärare och elever har inloggning och ibland också föräldrar. Även om varje individ har begränsade rättigheter är det inte nog enligt DI. Elever och föräldar ska informeras om vilka uppgifter om eleven som lagras i systemet. Skolan ska ha riktlinjer för vad som får skrivas i fritextfält. Skolan måste begränsa personalens behörighet så att endast lärare eller mentor kommer åt dessa, dessutom ska gamla uppgifter gallras ut. Vill du ha hela listan så se Datainspektionens checklista för hantering av personuppgifter i skolor. Mycket åligger alltså skolan men den enskilde läraren måste informera sig om vilka riktlinjer som gäller och undvika att i en LMS skriva och registrera sådant som kan uppfattas som kränkande, det inkluderar sjukdom, religion, etnisk tillhörighet men också kommentarer om  till exempel uppförande.

För personer med skyddad identitet skall alla som undervisar dessa vara informerade och den
personuppgiftsansvarige ska se till att inte uppgifterna okontrollerat sprids, till exempel till IT-system med sämre IT-säkerhet. För alla som har åtkomst till skyddade personuppgifter ska det klart pch tydligt framgå att dessa är skyddade. Se Datainspektionens checklista för skyddade personuppgifter i skolan.

Om skolan ansökt om grundlagskydd för hemsidor som inte är interaktiva och angivit en ansvarig utgivare, till exempel rektor, så kan inte läraren av integritetskäl förhindra publicering av lektioner eller föreläsningar på internet. Då gäller nämligen tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen sätter personuppgiftslagen ur spel. Men upphovsrättslagen gäller fortfarande. I Legala Handboken kan man läsa att "upphovsmannen alltid har ensamrätt att bestämma över sin text och sina bilder, om inte annat överenskommits i ett avtal" och vidare att "Av 7 § PuL framgår ... att lagens bestämmelser inte skall tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen."

Trots tydlig information från till exempel datainspektionen är läget ändå långt ifrån klart. Digitala medier och möjligheter tillkommer snabbare än regelverk hinner med. Du som arbetar inom skola och utbildning, känner du till vilka riktlinjer som gäller på din arbetsplats?

tisdag 2 juli 2013

Ansvar och licenser

Om jag startar en interaktiv webbsida på Internet, som andra kan skriva i, t ex ett forum, en blogg eller en wiki gäller BSS-lagen. Det betyder att jag som startar den, eller organisationen om det drivs under en skola eller ett företag, är skyldig att hålla den under uppsikt och gallra material som inte är ok, dvs "uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, samt gör intrång i annans upphovsrätt. Skyldigheten att gallra gäller endast om det är ”uppenbart” att det är fråga om ett straffbart meddelande" (ur Legala handboken, Högskoleverket.). Jag ska också lämna information om tjänsten till alla som ansluter sig, bland annat om hur öppen den är. Lämpligtvis första gången någon loggar in eller går in på en sida. 

För att undvika intrång på upphovsrätten är det lämpligt att använda material som har en licens som gör det tillåtet att använda. Creative Commons är ett sådant licenssystem. Här finns det 6 olika licenser som innebär olika grader att tillgänglighet av material allt från att det är fritt tillgängligt att använda och bearbeta även kommersiellt bara man anger upphovsman  till den mest 'låsta' licensen som bara tillåter icke-kommersiell spriding i oförändrat format. (cc-licenserna).

Det är mycket att tänka på som tyvärr avhåller lärare från att starta interaktiva webbsidor i undervisningssyfte. Det är synd. Läs på lite istället och använd sunt förnuft. Det kommer man långt på. Upphovsrätten blir inte heller ett problem om man använder sitt eget material eller sådant som har cc-licens.

Är du tveksamt till att använda sociala medier eller att starta interaktiva sidor? Om du är det, varför?

Vad får vi göra med andras text, bild och musik

Vad får vi egentligen göra med andras texter, bilder och musik? Svaret är enkelt - ingenting utan lov. Tillåtelse kan antingen ges genom att verket har fått en licens som tillåter användande eller så måste man kontakta upphovsmannen (eller alla upphovsmännen om de är flera) för att få tillstånd.
För att ta sig runt problemet är det enklast att börja med Creative Commons sidor eller Wikimedia Commons för att hitta material som är tillåtet att använda.
    Film i klassrummet är en klassiskt problem. Om skolan har avtal får man visa ganska mycket film men det måste finnas någon form av avtal annars är det inte tillåtet att visa t.ex en dvd som köpts för privat bruk. Idag är det mycket som finns tillgängligt i streamat format och fritt tillgängligt t.ex via UR. På YouTube finns mycket material som är producerat under cc-licens som man kan använda som kursmaterial. Annat är inte tillåtet. Det är bara att se efter. Och för videofilmer som spelats in i utbildningssyfte gäller samma sak som för annan film. Upphovsrätten tillfaller alltid den som skapat materialet. Här är det alltså frågan om filmen håller verkshöjd eller inte. En inspelning av en föreläsning kan nog näppeligen betraktas som något som håller verkshöjd medan föreläsarens föreläsning och dennes material troligtvis gör det.  Men den som gör inspelningen har så kallad producenträtt. Upphovsrätten kan bara tillfalla en fysisk person men producenträtt kan även innehas av en juridisk person som ett företag eller en myndighet.


    "vissa till upphovsrätten närstående prestationer ges ett skydd av upphovsrättslagen, som normalt gäller i 50 år. Det gäller bland annat för enkla fotografiska bilder som inte har ett tillräckligt mått av kreativitet och därför inte uppnår verkshöjd. Det är även ett skydd för personer som utövar ett verk, exempelvis lärarna när de föreläser. Det innebär att läraren såväl har ett upphovsrättligt skydd till föreläsningen, som ett närstående  skydd till sitt framförande av föreläsningen. Vidare har den som filmar föreläsningen en producenträtt till själva inspelningen. (Sanna Wolk 2011)
    Men jag skulle vilja ha närmare besked på vad  som gäller för lärare i gymnasium och grundskola? Vad anser du?


    Vem äger materialet som lärare och elever producerar?

      När det gäller rätten till material som lärare producerar i tjänsten är det mycket idag som är oklart. Den lag som gäller är Lag (1960:729). Lärare har upphovsrätt till sitt utbildningsmaterial. Det gäller också elever och studenter. Upphovsrätten gäller oberoende av lagringsteknik, men om ett alster är för enkelt skyddas det inte alls. Exakt var gränsen går är inte reglerat i lag. Men vissa saker skyddas inte. Det gäller författningar, myndigheters yttranden och beslut (om inte skyddade verk ingår) enkla texter, eller fakta och idéer. Man ska vara medveten om att det utformningen av något som skyddas inte själva idéen.


      Den ideella delen av upphovsrätten kan i princip inte avtalas bort. Det innebär att det det inte är tillåtet att ändra i andras verk, men med den ekonomiska delen av upphovsrätten är det en annan femma. Tumregeln säger att om inga andra avtal skrivits har arbetsgivaren nyttjanderätt till material som en anställd producerar i sitt normala arbete. (Källa: C. Magnusson Sjöberg & S. Wolk, 2012, Juridiken kring e-lärande s.19-32, Studentlitteratur). Samtidigt innebär lärares avtal att dett är en gråzon. Hur ska man tolka 'i sitt normala arbete'? När producerar en lärare sitt material? Lärare arbetar inte bara de 35 timmar som är förlagda på arbetsplatsen. Om en lärare arbetar på sommaren med ett undervisningsmaterial kan inte jag se att nyttjanderätten till detta skulle tillfalla arbetsgivaren utan prövning. Men reglerna väcker nästan lika många frågor som det ger svar.

        Vad kan man lägga ut på webben?


        Ja vad får man lägga upp på webben och kanske ännu viktigare vad får man inte lägga upp?

        Om jag har producerat material så att upphovsrättten är min, är det ok att lägga upp materialet på nätet så vida jag inte bryter mot någon annan lagstiftning som hets mot folkgrupp eller så. 
        Lagen skyddar skönlitteratur, även tal, datorprogram, musik och sceniska verk, film, foton och bildkonst, byggnads och brukskonst och andra konstnärliga verk .

        Jag kan också använda material som har gjorts tillgängligt under en licens som tillåter användning av eller ibland också bearbetning av material. Det mest kända licenssystemet är Creative Commons. Om jag är osäker på om jag får eller inte får använda något kan jag alltid kontakta upphovsmannen och be om tillstånd. Får jag det är det också ok att lägga ut material på nätet. I princip är det ganska enkelt. Upphovsrätten är oinskränkt och jag får aldrig använda någon annans material utan tillstånd. (OBS! En cc-licens är ett tillstånd, som är förknippat med vissa villkor. Det gäller att läsa på.) I bloggar och andra delade medier är det alltid ok att länka. På det sättet 'tar' du inte någon annans material utan visar bara på var det finns.










        Foto: Henrika Florén, 
        För bokens omslag - 
        Omslagslayout: Jens Martin/Signalera, 
        Omslagbild: Shutterstock.com/tist

        Det är i sig ingen skillnad på att publicera på nätet eller i någon annan form vad gäller lagen. Det är bara så mycket smidigare, enklare och snabbare nu än då man var tvungen att gå igenom förlag eller tidningar för att få sitt material granskat. Då fanns det också sakkunniga som granskade allt material innan det publicerades. Det finns det inte när du eller jag skriver något eller lägger upp en bild på nätet, till exempel på instagram, twitter eller facebook. Vi måste själva skaffa oss kunskap om vad vi får eller inte får göra. Jag kan rekommendera boken Juridiken kring e-lärande av Cecilia Magnusson Sjöberg och Sanna Wolk som en hjälp att reda ut begreppen. Men jag har fortfarande många frågor som jag inte hittat svaret på och en är vad  gäller vid skärmdumpar; ok eller inte?