The Machine is Us

Filmen The Machine is Us - (Michael Wesch  om web 2,0)  har genomtänkt form och håller tempot uppe.

Och budskapet tål att tänka på. Maskinen lär sig vad vi gör, vad vi söker på, hur vi använder verktygen. Jag tänker osökt på The Matrix, vilket mest är en kul association.  Vi behöver inte vara rädda för att maskinerna ska ta över däremot kan vi använda systemets flexibilitet och förmåga att 'lära'. Vi behöver också tänka till i hur vi använder olika verktyg. Det är viktigt att det är snyggt och välgjort. Inte bara innehåll är viktigt - formen får allt större betydelse i alla sammanhang, även i undervisning, och man får inte glömma att  musik och ljudbakgrund är viktigt när man producerar film och bildspel. Ta en titt på Creative Commons, CC Hits om du letar efter musik.

Fokusera på pedagogik inte teknik

Ett- till- ett (1:1) satsningar i skolan, en dator till varje elev, löser inga problem i sig. Inte heller kommer det skapa motivation på något mirakulöst sätt. Kunskapsförmedling handlar om pedagogik och att skapa positiva inlärningssituationer. Tekniken kan vara ett fantastiskt hjälpmedel men den blir aldrig mer effektiv än de som använder den. Det räcker inte med att ge ett barn en fiol och tro att barnet ska bli en kompetent violinist alldeles av sig själv, inte heller kan vi ge ett barn en dator och tro att den ska ersätta lärare och undervisning. Däremot öppnar tekniken möjligheter med nya kommunikationsvägar och nya arbetssätt. Den innebär förändringar i sätt att lära och kommunicera, och skapar stora möjligheter men att tro att tekniken ska lösa allt och göra alla elever positivt inställda till undervisning vore naivt.  E-school news har en artikel som kan vara värd att läsa, one-to-one computing programs only as effective as their teachers. Här finns också andra nyheter för den som är intresserad. Artikeln som tar upp frågan om lärare bör vara 'vänner' med sina elever på facebook should teachers and students be facebook friends? är också relevant. Inte minst som det är en frågeställning som ofta dyker upp. Men jag kan tycka att diskussionen alltför ofta fastnar just i den den sortens frågor när den i stället borde handla om pedagogik, inlärning, forskning, att vidga vår kunskapsbas och att tillämpa de kunskaperna praktiskt i de nya lärsituationer som modern teknik möjliggör.

Bloggar och wikis

Bloggar och Wikis kan förändra kunskapsförmedlande relationer. Vad blir resultatet? Kommer det förändra lärandet? Eller är det bara en ny smidig teknik - användbar men inte tillförlitligt? Kommer det förändra vår syn på kunskapsauktoriteter och kunskapens värde? Vems blir rätten till information och vad blir 'sanning' bland bloggar och wikis? Frågorna är många fler än svaren.

 

Learning with wikis and blogs

 

(I will post in English as well...)

Sunday I spent reading, taking notes, thinking and testing various digital tools and applications. Finally I had to put it all aside. I think I experienced information overload. It's not just a question of too much information but also that every new door I open to new skills leads on to new possibilities which tempt me. And I want to test all of them simultaneously. Just like a small child who can't choose. If I with my long academic schooling can feel my brain collapsing into chaos at times, what is it like for children and teens whose brains are still developing and who are in an increasingly digital environment? Research about this is sorely needed; research carried out across the academic borders in pedagogy, psychology, biology, medicine, anthropology etc... And the knowledge which already exists needs to be applied so that schooling and education becomes the stimulating and positive experience it should be, but all too seldom is.

Det ligger snö kvar och våren känns långt borta. Igår försvann nästan hela dagen på att läsa, anteckna, fundera och pröva olika digitala verktyg och applikationer. Till slut var jag tvungen att lägga allt åt sidan. Jag tror att jag faktiskt drabbades av det som vi så snyggt kallar 'information overload'. Det är inte bara en fråga om mycket information utan också att varje ny dörr jag öppnar till nya färdigheter och ny kunskap leder vidare till nya möjligheter som lockar. Och jag vill pröva dem alla på en gång och samtidigt. Som ett litet barn som inte klarar av att välja mellan två kakor utan vill ha båda. Om jag med min långa akademiska skolning känner hur det blir kaos i hjärnan ibland, hur är det då för barn och ungdomar vars hjärnor ännu inte är färdigutvecklade och som också ständigt befinner sig i en alltmer digital miljö med hela världens informationsflöde för sina sinnen. Det behövs forskning om detta; forskning som bedrivs över institutionernas gränser inom pedagogik, psykologi, biologi, medicin, antropologi, etc... Och den kunskap som redan finns behöver tillämpas så att skola och utbildning blir den stimulerande och positiva upplevelse det borde vara men som det allt för sällan upplevs som. Artikeln Tonårshjärnan baxnar i Forskning och Framsteg 1/2007 ger en del att fundera vidare på. Läs den!

Web 2.0 och vi

 Webben idag är ett globalt informationsforum och en social mötesplats där människor deltar och bidrar, bygger och ändrar. Information är bara en knapptryckning bort, men man kan också gå vilse bland all denna information och det stora nyhetsflödet, och jag tycker fortfarande att min vanliga tidning i pappersformat är bättre och mer överskådlig än något jag kan överblicka på nätet. En intressant fråga är hur vårt sätta att leva och umgås kommer påverkas. Inte alla ser på nätets sociala medier och mötesplatser med positiva ögon. ”Det var bättre förr när vi faktiskt träffade varandra och umgicks på riktigt”. Ligger det något i det, eller är det bara en äldre generations känsla av främlingsskap inför något nytt och okänt? Hur kommer framtida generationer se tillbaka på vår tid? Jag har en känsla av att vi genomlever en period som kommer att ha lika långtgående effekter på samhället och världen som den industriella revolutionen har haft. Det är först när man blickar bakåt och analyserar effekter över århundraden som man kan få en övergripande bild av orsakssammanhang och förlopp. Vi är mitt i en förändring där vi får uppleva början, men inte kan se de historiska effekterna. Och jag som är så nyfiken :)

Digital kompetens

Just nu funderar jag vad som läggs in i begreppet digital kompetens.  Det som är självklart för mig kanske inte är det för någon annan. För mig innebär digital kompetens att veta hur man tar reda på vad man behöver kunna eller lära sig för att arbeta med olika digitala verktyg; datorer, telefoner, program, plattformar av olika slag, filhantering etc. Det förändras fort men den som vet vad man borde kunna göra hindras inte av ett nytt program eller ett nytt utseende i en digital miljö. Hur definierar du begreppet 'digital kompetens'?

Efter att ha gått igenom den allra första inledande delen av kursen "Digital kompetens och lärande" på KTH har jag redan fått många nya idéer och uppslag om hur jag skulle kunna arbeta. Problemet för mig kommer att bli tid. Hur ska jag få tid att genomföra allt det som jag ser är möjligt och som jag skulle vilja göra? Men som alltid gäller det att börja att arbeta framåt utifrån de förutsättning som finns just nu. Jag befinner mig i en situation där jag inte bara ska öka på min egen digitala kompetens utan också hjälpa och motivera lärare och annan skolpersonal att ta steget ut i den 'digitala världen'. Hur ska jag kunna göra det på bästa möjliga sätt?

Här är Micheal Wesch föreläsning A Portal to Media Literacy inspirerande.

funderar och prövar

Tidig morgon och det är lugnt så jag kan tänka och arbeta. Kursbloggen skapade jag häromdagen. Nu vill jag mest veta om mina inlägg också syns i kursen? Just nu har jag fullt fokus på att faktiskt följa alla instruktioner i rätt ordning och utan att tappa bort något moment på vägen. Som vanligt är jag lite otålig över att det tar tid att lära sig.

morrhår i tidens framkant

När jag hörde frasen "med morrhåren i tidens framkant" på radion tyckte jag att det var en underbar mening. Helt skamlöst lånar jag den nu som titel för min blogg. Jag tycker att uttrycket ger en underbar bild av att söka sig framåt med känslighet, nyfikenhet och spänning mot det som kommer, mot nyheter som väntar runt hörnet, det vi nästan kan se, skönja och ana oss till.