Vad får vi göra med andras text, bild och musik

Vad får vi egentligen göra med andras texter, bilder och musik? Svaret är enkelt - ingenting utan lov. Tillåtelse kan antingen ges genom att verket har fått en licens som tillåter användande eller så måste man kontakta upphovsmannen (eller alla upphovsmännen om de är flera) för att få tillstånd.
För att ta sig runt problemet är det enklast att börja med Creative Commons sidor eller Wikimedia Commons för att hitta material som är tillåtet att använda.

Film i klassrummet är en klassiskt problem. Om skolan har avtal får man visa ganska mycket film men det måste finnas någon form av avtal annars är det inte tillåtet att visa t.ex en dvd som köpts för privat bruk. Idag är det mycket som finns tillgängligt i streamat format och fritt tillgängligt t.ex via UR. På YouTube finns mycket material som är producerat under cc-licens som man kan använda som kursmaterial. Annat är inte tillåtet. Det är bara att se efter. Och för videofilmer som spelats in i utbildningssyfte gäller samma sak som för annan film. Upphovsrätten tillfaller alltid den som skapat materialet. Här är det alltså frågan om filmen håller verkshöjd eller inte. En inspelning av en föreläsning kan nog näppeligen betraktas som något som håller verkshöjd medan föreläsarens föreläsning och dennes material troligtvis gör det.  Men den som gör inspelningen har så kallad producenträtt. Upphovsrätten kan bara tillfalla en fysisk person men producenträtt kan även innehas av en juridisk person som ett företag eller en myndighet.

"vissa till upphovsrätten närstående prestationer ges ett skydd av upphovsrättslagen, som normalt gäller i 50 år. Det gäller bland annat för enkla fotografiska bilder som inte har ett tillräckligt mått av kreativitet och därför inte uppnår verkshöjd. Det är även ett skydd för personer som utövar ett verk, exempelvis lärarna när de föreläser. Det innebär att läraren såväl har ett upphovsrättligt skydd till föreläsningen, som ett närstående  skydd till sitt framförande av föreläsningen. Vidare har den som filmar föreläsningen en producenträtt till själva inspelningen. (Sanna Wolk 2011)

Men jag skulle vilja ha närmare besked på vad  som gäller för lärare i gymnasium och grundskola? Vad anser du?

Vem äger materialet som lärare och elever producerar?

När det gäller rätten till material som lärare producerar i tjänsten är det mycket idag som är oklart. Den lag som gäller är Lag (1960:729). Lärare har upphovsrätt till sitt utbildningsmaterial. Det gäller också elever och studenter. Upphovsrätten gäller oberoende av lagringsteknik, men om ett alster är för enkelt skyddas det inte alls. Exakt var gränsen går är inte reglerat i lag. Men vissa saker skyddas inte. Det gäller författningar, myndigheters yttranden och beslut (om inte skyddade verk ingår) enkla texter, eller fakta och idéer. Man ska vara medveten om att det utformningen av något som skyddas inte själva idéen.

Den ideella delen av upphovsrätten kan i princip inte avtalas bort. Det innebär att det det inte är tillåtet att ändra i andras verk, men med den ekonomiska delen av upphovsrätten är det en annan femma. Tumregeln säger att om inga andra avtal skrivits har arbetsgivaren nyttjanderätt till material som en anställd producerar i sitt normala arbete. (Källa: C. Magnusson Sjöberg & S. Wolk, 2012, Juridiken kring e-lärande s.19-32, Studentlitteratur). Samtidigt innebär lärares avtal att dett är en gråzon. Hur ska man tolka 'i sitt normala arbete'? När producerar en lärare sitt material? Lärare arbetar inte bara de 35 timmar som är förlagda på arbetsplatsen. Om en lärare arbetar på sommaren med ett undervisningsmaterial kan inte jag se att nyttjanderätten till detta skulle tillfalla arbetsgivaren utan prövning. Men reglerna väcker nästan lika många frågor som det ger svar.

Vad kan man lägga ut på webben?

Ja vad får man lägga upp på webben och kanske ännu viktigare vad får man inte lägga upp?

Om jag har producerat material så att upphovsrättten är min, är det ok att lägga upp materialet på nätet så vida jag inte bryter mot någon annan lagstiftning som hets mot folkgrupp eller så. 

Lagen skyddar skönlitteratur, även tal, datorprogram, musik och sceniska verk, film, foton och bildkonst, byggnads och brukskonst och andra konstnärliga verk .

Jag kan också använda material som har gjorts tillgängligt under en licens som tillåter användning av eller ibland också bearbetning av material. Det mest kända licenssystemet är Creative Commons. Om jag är osäker på om jag får eller inte får använda något kan jag alltid kontakta upphovsmannen och be om tillstånd. Får jag det är det också ok att lägga ut material på nätet. I princip är det ganska enkelt. Upphovsrätten är oinskränkt och jag får aldrig använda någon annans material utan tillstånd. (OBS! En cc-licens är ett tillstånd, som är förknippat med vissa villkor. Det gäller att läsa på.) I bloggar och andra delade medier är det alltid ok att länka. På det sättet 'tar' du inte någon annans material utan visar bara på var det finns.

Foto: Henrika Florén, 

För bokens omslag - 

Omslagslayout: Jens Martin/Signalera, 

Omslagbild: Shutterstock.com/tist

Det är i sig ingen skillnad på att publicera på nätet eller i någon annan form vad gäller lagen. Det är bara så mycket smidigare, enklare och snabbare nu än då man var tvungen att gå igenom förlag eller tidningar för att få sitt material granskat. Då fanns det också sakkunniga som granskade allt material innan det publicerades. Det finns det inte när du eller jag skriver något eller lägger upp en bild på nätet, till exempel på instagram, twitter eller facebook. Vi måste själva skaffa oss kunskap om vad vi får eller inte får göra. Jag kan rekommendera boken Juridiken kring e-lärande av Cecilia Magnusson Sjöberg och Sanna Wolk som en hjälp att reda ut begreppen. Men jag har fortfarande många frågor som jag inte hittat svaret på och en är vad  gäller vid skärmdumpar; ok eller inte?

E-möten och video-konferenser

Jag tycker att e-möten och videokonferenser är utmärkta verktyg. De ersätter inte möten ansikte mot ansikte helt men kompletterar definitivt dessa. Det finns flera fördelar, bland annat att man kan samla och nå personer som annars skulle ha svårt att mötas på grund av tid eller geografisk placering. Dessutom kan man dela skärm läsa dokument och länkar samtidigt som man möts. Chatt-funktioner där man når alla eller bara enstaka deltagare i mötet är också ett bra komplement. E-möten ger möjligheter som ett 'vanligt' möte inte ger. å andra sidan är det ibland bra att ses direkt utan 'filter'. Det ställer också till problem om uppkopplingar inte fungerar eller är dåliga. Fungerar inte tekniken faller hela mötet.

Jag testade verktyget som finns här i kursen men kommer nog inte använda det framöver. Istället använder jag de verktyg som redan finns i den organisation jag arbetar i, Gotomeeting. Allt oftare använder jag Google-hangout både i jobbet och privat. Skype däremot använder jag nästan uteslutande privat.

De teknikproblem jag upplevt är väl framför allt uppkoppling eller krånglande nät. Det kan också vara irriterande om någon i mötet har en dålig mikrofon och producerar störande ljud.

Jag deltar regelbundet i e-möten och videokonferenser i mitt arbete. Jag har också i undervisning använt Skype eller google hangout för elever som inte haft möjlighet att närvara på lektion av någon anledning men ändå ville följa det som hände i klassrummet.

Idag föredrar jag Google hangout som är gratis och gör det möjligt för flera att delta samtidigt med både bild och ljud. Dessutom är det praktiskt om man dessutom använder google+ så att man under mötet kommer åt dessa funktioner också och kan dela dokument etc. Nackdelen jag kan se är att det kan vara känsligt att knyta all sin digitala aktivitet till google. Skulle man bli avstängd från sin g-mail t.ex (det har hänt) så förlorar man alla sina kontakter, dokument och så vidare.

Digital presentation för undervisning

Presentationen här är skapad i Keynotes och sen bearbetad vidare i iMovie. Digitala presentationer använder jag gärna och mer och mer. Det är ett utmärkt sätt att spara arbete på. Den här presentationen till exempel är bra för elever på avancerad nivå som vill fördjupa och förbättra sitt skrivande. Genom att den är tillgänglig på nätet (jag lägger den också i vår lärplattform) så kan eleverna ta del av den när de vill och dessutom kan de gå tillbaka till den igen. Det går ju inte när man bara går igenom något i ett klassrum eller en föreläsningssal.

Jag har svårt att se några risker med digitala presentationer annat än att någon kan stjäla mitt arbete men eftersom jag lägger ut material med CC-licens ser jag inte det som ett problem. Jag kan dessutom alltid producera nytt. Ur ett lärandeperspektiv ser jag egentligen bara fördelar. Man kan som elev eller student ta del av materialet många gånger. Så många gånger som just jag behöver för att ta till mig informationen i en presentation. Det är klart jag måste vara noga med att den är genomarbetad om den ska kunna hålla för att användas utan kompletterande förklaringar. Ett minus kan ju tänkas vara att elever vill ställa frågor.

Blogga från mobilen

Lite bökigt tycker jag det är att blogga från mobilen mest för att jag inte ser mer än en liten del av den yta jag ser på min dator. Men praktiskt när datorn inte är tillgänglig. Och mobilen får alltid plats i fickan :)

Och det är smidigt och enkelt att ladda upp bilder direkt från telefonen. Här är det en orkidé som jag fotade för att senare ta reda på exakt vilken art det är.

Voki

Gör en egen talande avatar med verktyget Voki