Öppna läraresurser (OER) tilltalar mig just för att jag anser att kunskap är något mänskligheten förvaltar och delar på gemensamt. Allt kunskap vi har idag bygger på tidigare generationers tankar och erfarenheter och på mångas arbete och reflektion. Vi står på tidigare generationers axlar.
Boken Education for a Digital World finns tillgänglig som (OER) och går igenom mycket som man behöver fundera över när skolväsendet går över till digitala verktyg i undervisningen. Kanske mest intressant är ändå de frågorna som ställs i det sista kapitlet Looking Foward. Stories of Practice, Susane Crichton and Elizabeth Childs, S. 501)
- Hur ser läraren till att säkra undervisningen när vi börjar använda multimedia så att inne håll inte går förlorat under omställningen?
- Hur kan media och tekniskt ramverk göras osynligt så att det bara blir ett stöd för lärande och undervisning?
och inte minst...
- Hur kan framtiden se ut om man tänker sig en fortsättning på den nuvarande utvecklingen?
Tyvärr tror jag att vi kommer få se en del innehåll och ämneskunskaper gå förlorade för våra barn och ungdomar, men när det tekniska ramverket kan osynliggöras och utnyttjas fullt ut kommer det kunna stödja och möjliggöra lärande på nya sätt. Men hur lång tid det kommer ta är frågan. Skolväsendet är en koloss på lerfötter där även snabba förändrigar är långsamma jämfört med samhället i övrigt. Men synen på kunskap är under förändring. Fokus har skiftat från att memorera fakta till att anlysera och processa information i stället. Det gäller att kunna förhålla sig kritiskt till information men även att kunna överblicka och sålla fram det väsentliga ur den enorma mängd information och som finns tillgänglig med en knapptyckning idag.
Jag är i grunden positiv till alla de möjligheter som kommer med tekniken och de digitala verktygen men ändå, vi måste se upp så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet. Allt det som gjordes förr var inte dåligt. Men vad tycker du?
