Lärplattformar

Lärplattformar eller LMS (Learning Management System) som jag tycker är ett tydligare begrepp, är vardag för allt fler lärare.  Jag använder dagligen lärplattformen fronter i mitt arbete. Lärplattformen fungerar bra både för undervisning i klassrummet, blended learning och även distansutbildning. Begränsningarna sitter inte i plattformen utan hos användarna. För att det ska fungera bra måste framför allt lärare kommer över en tekniktröskel och förstå hur systemet fungerar samt faktiskt använda det. Lärare som systematiskt använder fronter har också elever som tycker det fungerar bra. Om lärarna inte använder lärplattformen kommer eleverna heller inte göra det. Däremot finns det många funktioner som inte används som chatt och diskussionsforum. Elever väljer dessutom själv sina sociala mötesplatser och de finns inte i en lärplattform.

Jag har haft som uppgift att stötta en hel organisation in en övergång till 1:1-miljö där lärplattformen har varit ett centralt lärverktyg. Det gäller att få lärare att börja använda systemet. Det är när man faktiskt börjar arbeta med det som man också få idéer om hur man som pedagog kan anpassa det för sin undervisning. Ett sätt är att underlätta och minska tekniktröskeln är med kontinuerlig vidareutbildning och att skapa lättillgängliga instruktioner i olika format; skärminspelningar, pdf, film, digitala presentationer. Jag ha fundrat på om det inte skulle vara bra att ha teachmeets på skolorna där personal och även elever kan få visa upp vad man arbetar med digitalt. Eleverna har sällan problem med tekniken i en lärplattform. Det som är viktigt är att logiken i systemet är tydlig och pedagogiskt upplagd.

Om en 5-10 år tvivlar jag på om lärplattformen finns kvar i sin nuvarande form. Det är tveksamt. Fler och fler går över till gratisalternativ som google. Däremot finns i skolan fortfarande behov av elevdokumentation som inte får bryta mot PUL. Så någon form av LMS tror jag finns kvar men utvecklad och i en omvandlad form, men exakt hur en sådan ser ut vet jag inte. Vad tror du?

Personlig lärmiljö PLE

Innan jag började kursen LC100N på kth hade jag ingen direkt erfarenhet av peer-to-peer learning i en digital kontext. Det jag har upplevt är att det är både bra och dåligt. Det är utmärkt när det faktiskt finns flera som håller samma tempo och som kan ge feed-back på tankar och processer när jag lär mig. Det är mindre bra när detta saknas. För att det ska fungera behövs det en viss mängd studerande skulle jag tro.

Jag arbetar dagligen i och med lärplattformen Fronter som har både fördelar och nackdelar. Den innehåler många fler funktioner är jag till exempel hittat i symbaloo men jag måste erkänna att jag är förtjust i just symbaloo layout som jag tycker är mycket bättre, enklare och tydligare än fronter. Symbaloo gör det möjligt för mig att samla olika ämnesområden under olika flikar och dela med mig med andra. Jag kan lägga in länkar och material så att det är enkelt även för andra att hitta. Problemet med ett system som fronter är att det med tiden växer och blir snårigt och svårt att överblicka.

en första början med symbaloo

Med den personliga lärmiljön ser jag inga nackdelar. Jag har möjlighet att samla och lägga upp mitt lärande både det formella och informella på ett sätt som passar just mig. Dessutom kan jag dela med mig av det till andra. Överlag tilltalar det mig att samla mitt lärande i en digital plattform. När jag går vidare finns det kvar. Jag har redan skapat en egen symbalooEDU där jag tänker samla och lägga in allt som hör till mitt eget lärande och arbete. Jag kommer absolut att uppmuntra elever att skapa sig en PLE  för att organisera sitt eget arbete.

Har du någon synpunkt på Googles verktyg för PLE och andra som till exempel symbaloo?

exempel på lärobjekt omarbetat från ett textdokument

Sakta men säkert håller jag på att omarbeta och nyskapa uppgifter och instruktioner för undervisning bland annat i engelska ungdomar och vuxen studerande. Den här gången har jag arbetat med en Mac-dator men det är inte nödvändigt. Det går bra med pc också med då får man välja lite andra verktyg.

När jag rensade bland mina papper hittade jag en uppgift,  "Communicative situations", som såg ganska tråkigt ut men som är en bra övning för att analysera kommunikation; användbart som diskussionsunderlag och som ger verktyg för film- och textanalys.

Uppgiften kunde med fördel göras om och förbättras. Jag började med att använda ett vanligt presentationsprogram som keynotes (eller powerpoint). Då fick jag en bättre möjlighet att också illustrera min text. Bilderna skapade jag själv med en gratis applikation som heter 3Dillustrator.

Som vanligt tar det längre tid än uppskattat och jag arbetade flera timmar med bilder, layout och grafisk utformning innan jag kände mig nöjd. Under tiden passade jag också på att putsa lite på texten.

Presentationen har jag också sparat i pdf-format så att den som vill ha den som text eller i pappersformat kan få det.

Mitt syfte är att genomgången ska vara fritt tillgänglig för alla. Jag har därför lagt en cc-licens på den. Eftersom jag vill att alla ska kunna få tillgång till presentationen har jag också gjort en filmad version som är publicerad på you-tube. På det sättet blir kunskapen tillgänglig från mac, pc, iPad eller smartphone.

Den här gången har jag valt att inte kommentera presentationen utan låter text och bild tala för sig själv. Istället har jag lagt till musik som jag hämtat hem och som är tillgänglig med en cc.licens. Jag gjorde en ansats att själv göra musik men det tog helt enkelt för lång tid för mig. Det får istället blir ett framtida projekt.

Presentationen finns tillgänglig för elever i flera format (keynotes, pdf och som film) i lärplattformen fronter. Den finns också tillgänglig för alla via den här bloggen och You Tube. På det sätter har jag nu också skapat en OER, en öppen lärresurs.

LMS - saknas någon funktion i lärplattformar?

Jag arbetar Dagligen i lärplattformen Fonter. Både med att bygga systemet logiskt så att det fungerar bättre för lärare och elever i vår organisation och direkt med undervisning. Ett behov som finns i gymnasiet är att rektor och handledare/mentor behöver kunna dokumentera och följa upp elevers arbete i alla kurser och under hela studietiden. Där tangerar lärplattformen Fronter det behovet men täcker det inte helt. Men det är först när man ska sammanställa hela studiegången för en elev som det saknas funktioner. För en kurs eller ett digitalt klassrum är det inte ett problem. Det kommer också nya funktioner, t.ex kan man som elev redovisa muntligt direkt i en inlämningsmapp. Men jag skulle också vilja se motsvarande funktion för film. När det gäller andra lärplattformar har jag ingen erfarenhet av att arbeta med att bygga upp systemet som jag har i Fronter. Däremot har jag använt flera system förutom Fronter som Bilda, Pingpong, V-klass och Schoolsoft antigen som student eller som undervisande lärare. De har alla ungefär samma funktioner även om miljön ser lite olika ut.

Man kan bygga in fler funktioner i en LMS men frågan är om man verkligen ska sträva efter att också använda en lärplattform som elevregistreringssystem? LMS i någon form bör kunna användas på alla nivåer av utbildningsväsendet men behoven av dokumentation kring elever/studenter skiljer sig mycket mellan stadier och utbildningsformer. 

Den funktionalitet jag framför allt ser saknas i den fronter som jag arbetar med dagligen är att kunna korskoppla delar så att resultat och funktioner blir synliga och åtkomliga från flera håll. Sedan behöver man putsa på logik och användarvänlighet. De här systemen är ännu inte självklara. Idag behöver man antingen erfarenhet eller tydliga instruktioner för att kunna handskas med en LMS. När det inte längre behövs då först tycker jag att ett system är användarvänligt. Du som också arbetar med någon form av lärplattform, vad skulle du önska som du tycker saknas?

Framtiden?

Öppna läraresurser (OER) tilltalar mig just för att jag anser att kunskap är något mänskligheten förvaltar och delar på gemensamt. Allt kunskap vi har idag bygger på tidigare generationers tankar och erfarenheter och på mångas arbete och reflektion. Vi står på tidigare generationers axlar.

Boken Education for a Digital World finns tillgänglig som (OER) och går igenom mycket som man behöver fundera över när skolväsendet går över till digitala verktyg i undervisningen. Kanske mest intressant är ändå de frågorna som ställs i det sista kapitlet Looking Foward. Stories of Practice, Susane Crichton and Elizabeth Childs, S. 501)
 

• Hur ser läraren till att säkra undervisningen när vi börjar använda multimedia så att inne håll inte går förlorat under omställningen?

• Hur kan media och tekniskt ramverk göras osynligt så att det bara blir ett stöd  för lärande och undervisning?

och inte minst... 

• Hur kan framtiden se ut om man tänker sig en fortsättning på den nuvarande utvecklingen?

Tyvärr tror jag att vi kommer få se en del innehåll och ämneskunskaper gå förlorade för våra barn och ungdomar, men när det tekniska ramverket kan osynliggöras och utnyttjas fullt ut kommer det kunna stödja och möjliggöra lärande på nya sätt. Men hur lång tid det kommer ta är frågan. Skolväsendet är en koloss på lerfötter där även snabba förändrigar är långsamma jämfört med samhället i övrigt. Men synen på kunskap är under förändring. Fokus har skiftat från att memorera fakta till att anlysera och processa information i stället. Det gäller att kunna förhålla sig kritiskt till information men även att kunna överblicka och sålla fram det väsentliga ur den enorma mängd information och som finns tillgänglig med en knapptyckning idag.

Jag är i grunden positiv till alla de möjligheter som kommer med tekniken och de digitala verktygen men ändå, vi måste se upp så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet. Allt det som gjordes förr var inte dåligt. Men vad tycker du?

Spaning på IT i skolan - användarmönster och trender i Sverige, EU och världen

Jag följde skolverkets webbsända seminarium Spaning på IT i skolan - användarmönster och trender i Sverige, EU och världen. Lite fundersam blir jag när jag hör att Sverige ligger under EU-snittet när det användandet av IT i undervisning, när Sverige har varit bland de länder i världen som legat i framkant i datortäthet och användandet av internet. Varför ligger svensk skola lågt i statistiken?

Riina Voukari var en av föreläsarna och talade om nödvändigheten av samarbete. Hon ställer frågan (ungefär) 'om pedagogisk nydaning är ett positivt virus, vem kommer då att bli smittad? Jo de som har  mycket kontakter. De viktigaste kontaktvägarna är i dag olika former av sociala medier och samarbetsforum - digitala likväl som IRL.

Vart jag än vänder mig i den digitala världen blir jag påmind om att just samarbete står i fokus. Något som också poängteras i litteraturen kring ämnet. "...greater collaboration, and increased pedagogic efficiency" nämns i inledningen till Web 2.0 for Content for Learning and Teaching in Higher Education. Samarbete eller 'collaboration' återkommer också gång på gång i Education for a Digital World som i andra källor om digitalt lärande och web 2.0. Just det altruistiska förhållningssättet till kunskap och lärande som en gemens resurs tilltalar mig.

Skärmdump bearbetad av Henrika Florén

Och sen har jag en fråga om upphovsrätt. Vad gäller med skärmdumpar från t.ex. ett webbsänt seminarium. Jag är här inte bergsäker på om den här bilden är ok eller eller inte? Jag lägger ändå med den just för att kunna få respons. Vet du vad som gäller?

 

Vill du göra webbaserade skoltidningar?

Efter ett långt uppehåll...

Det finns mängder av resurser på nätet för utbildning och lärande. En del kan direkt definieras som OER, andra resurser mer som web 2.0 verktyg, och en del annat faller mellan stolarna när man ska definiera var de hör hemma. Men jag kan inte se att det ska spela någon roll. Är det användbart?... Använd det!

Tidningsfabriken är en resurs från Finland för att producera webbaserade skoltidningar. Eftersom sidan finns på flera språk kan den alltså också vara en resurs i undervisning i språk.

Tidningsfabriken

Det finns resurser i överflöd men sedan är det upp till lärare att använda dessa på nya och kreativa sätt om digitala lärresurser av olika slag verkligen ska tillföra nya dimensioner i undervisningen och inte bara vara ett avancerat skrivverktyg.