måndag 28 oktober 2013

Blended learning - projektarbete

När jag fick frågan om jag kunde ta en blandad grupp med komvuxelever i engelska och endast 1,5 timmes lektionstid i veckan under VT2013 fick jag tänka snabbt. Engelska är även på gymnasiet ett färdighetsämne och det behövs tid för att öva och befästa språkkunskaper. Jag kände mig tveksam, särskilt som jag förväntades genomföra flera kurser med olika svårighetsgrad och olika kursinnehåll i samma undervisningsgrupp. Att jag ändå sa ja berodde bland annat på att jag hade en idé om att pröva att utforma ett digitalt stöd for att möjliggöra för eleverna att själva öva  språket utanför klassrummet och för att med digitala verktyg kompensera för den lektionstid de normalt skulle ha haft. Det gällde alltså att skapa ett kursupplägg med digitalt stöd för att på max 20 veckor med 1,5 timmar i veckan med lektionstid kunna genomföra kurserna ENGENG05, EN1201 och ENGENG06 parallellt i samma grupp. 
Jag skapade ett digitalt kursrum med länkar till sidor med övningar och  realiakunskaper. Där fanns också instruktioner i form av bild och text. Till kursen använde jag också ‘traditionell’ kurslitteratur. Eftersom eleverna gick i samma grupp och samarbetade även om de läste olika kurser strävade jag efter att logiken och ordningen i båda rummen skulle  vara identisk. Tanken var att det digitala stödet ska underlätta för eleverna att arbeta tillsammans utanför lektionstid eftersom kollaborativt lärande har positiva effekter på lärande. 
Jag hade Chickering’s (1987) sju principer för bra online lärande i bakhuvudet i arbetet med konstruktionen av kursen. Det gäller att 1) uppmuntra/underlätta kontakt mellan elev och lärare, 2) utveckla samarbete och ömsesidighet mellan elever, 3) uppmuntra aktivt lärande, 4) ges snabb återkoppling, 5) betona tid som läggs  på en uppgift, 6) förmedla höga förväntningar och 7) respektera olika länstolar. 

Projektet med blended learning för komvuxengelska,  visade att det går att genomföra ett kursupplägg, där innehåll och kvalitet behålls med få lektionstimmar, om dessa kompletteras av digitalt stöd, med det krävde också en tydlig och flexibel struktur.  Lärplattformen gjorde det möjligt att skapa en struktur och planering där kursernas innehåll redan i stort låg färdigt inlagt i form av resurser, uppgifter, instruktioner, förklaringar etc. Nätet gjorde det dessutom möjligt för eleverna delta via skype eller google hangout om de var hemma med sjukt barn t.ex. 

Det här upplägget med blended learning möjliggjorde en undervisningsmiljö som gav stor möjlighet för eleverna att faktiskt träna och öva. Det digitala stödet kunde eleven använda när hen själv ville. Det gjorde också att man i klassrummet i större grad kunde koncentrera sig på momentet diskussion och muntlig presentation som gynnas bättre av direkt samtal ansikte mot ansikte i det fysiska rummet, särskilt när det gäller elever som är osäkra och behöver mycket uppmuntran. Som lärare tycker jag att jag i stort sett lyckades skapa en bra undervisningsmiljö med digitalt stöd. Vill du se mer om hur jag arbetat så finns här en film med en kort rapport med illustrationer och exempel.









söndag 27 oktober 2013

Skola utbildning och källkritik

Stefan Pålsson tar upp i sin artikel från 2011 upp källkritikens förändrade villkor och hur detta påverkar skola och undervisning. I förändringen från att den trycka texten i bokform varit den främsta informationsbäraren, till dagens digitala källor och internet har också kraven på läsaren att förhålla sig källkritiskt till information och källor ökat. En bok som klarat sig fram till publicering av ett förlag är redan granskad, men på forum och andra sociala medier på internet kan vem som helst skriva. Hur ska man som läsare kunna värdera den informationen? Framför allt gäller det att bli medveten om att den som tar del av information, själv  aktivt måste värdera denna och källan. Det går inte längre att lita på att någon annan gjort det åt dig. 

Det förändrar också utbildning radikalt från ett system där lärobokens information var 'sann' och eleven skulle lära sig (gärna utantill) det som stod i boken, till en skolverklighet där elever själv ska smala information och värdera dennas tillförlitlighet. Det kräver nya förmågor och sätt att tänka inom skolan. 

Mediekompass.se har tagit fram material och övningar med ett journalistiskt arbetsätt. det är en konkret handledning som tar dig igenom sökprocessen, avgränsning, vinkling, struktur med riktning mot en tänkt slutprodukt. Här finns också övningar för att befästa arbetssättet och några exempel på hur elever arbetat med ett journalistiskt förhållningssätt.  (Kolla källan Metoden). För den som behöver arbeta med med källkritik i sin undervisning så är det här ett bra material som redan finns färdigt och bara är att hämta hem.

lördag 26 oktober 2013

Öva dig i källkritik

Jag har gått igenom flera sidor och resurser med information, material och övningar kring källkritik och även om jag känner mig rätt påläst inom området har jag lärt mig mer, och blivit påmind om vad som gäller och vad man ska tänka på. 

Det gäller för övrigt på flera nivåer, både för mig själv i mitt arbete som undervisande lärare och hur jag ska förmedla ett källkritiskt förhållningssätt till elever och studenter, men också när det gäller den delen av min verksamhet som omfattar egna studier där jag kan förbättra hur jag söker och värderar källor.

Jag tycker att Lunds universitetsbibliotek har bra övningar som är väl värda att gå igenom mer än en gång. Även övningarna från KTHs bibliotek är bra. Här tycker jag det är en extra poäng att man kan kontrollera sina kunskaper vid tre olika tillfällen under tiden man går igenom materialet. Det befäster den information man just har tagit del av. Jag har bland annat lärt mig att begränsa mina sökningar i databaser så att jag får mer relevanta träffar och bättre kan få fram just de källor jag är ute efter.

Jag har också samlat länkar till resurser kring information och källkritik på edu.symbaloo.com vilket för övrigt är ett utmärkt verktyg för att ordna länkar på ett grafiskt överskådligt sätt. 

onsdag 3 juli 2013

Offentlighetprincipen och informationssäkerhet



Allmän handling är alla handlingar i pappersformat eller digitalt format som finns förvarade hos myndigheter. Men innan en sådan lämnas ut ska en bedömning enligt sekretesslagen göras. En allmän handling ska som huvudregel sparas. När man lagrar till exempel genom att byta medium så att information är sparad men inte sökbar längre är det en gallring enligt arkivlagstiftningen. Man får inte ens slänga sin e-post utom om den är rent privat. Det innebär att digitala presentationer och inspelade lektioner och föreläsningar också är allmänn handling och även att utbildningsmaterial inte kan sekretessbeläggas. Ett utbildningsmaterial ska inte innehålla personuppgifter. Det som kan sekretessbeläggas är information av känslig karaktär som kan skada en person. 



Och vad finns det för krav på informationssäkerhet vid webbaserad undervisning? Jo det är den personuppgiftsansvarige som är ansvarig både för att tystnadsplikt mm. åtföljs och att den tekniska säkerheten är fullgod. Enligt 9 § och 28 § PuL så är det skolan, universitetet eller högskolan som juridisk person som har det yttersta ansvaret för behandlingen av personuppgifter.

Lagar att känna till för den som använder internet i undervisningen




  Du som använder internet i undervisning bör känna till:  

Regeringsformen och
Riksdagsordningen
Tryckfrihetsförordningen (TF) och 
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 
 
 
  och om du jobbar med nätbaserad utbildning dessutom  




Sekretesslagen (SekrL) 

Arkivlagen  (AL) 


och glöm inte 

Integritet och lagrum



Personuppsgiftslagen PUL är till för att skydda den enskildes integritet. Grundprincipen är att man ska ta hänsyn till och skydda den enskilde. Personuppgifter kan vara strukturerade, (i en databas eller någon sorts register) eller ostrukturerade, (i löpande text eller e-post). Hårdare regler gäller för strukturerade personuppgifter men vid e-lärande är det oftast ostrukturerade personuppgifter som kan komma i fråga om man inte är i en lärplattform. Det finns inga särsklida regler i PUL om publicering på nätet. I princip är det tillåtet att publicera personuppgifter i till exempel en blogg bara man inte kränker någon. 

Lärplattformar kan vara en akilleshäl för lärare vad gäller elevers integritetsskydd. Inga integitetskänsliga uppgifter får lagras i en LMS även om den har inloggning enligt Datainspektionen (DI). Det krävs inloggning med autenticering för att det i så fall ska vara acceptabelt och dessutom vara begränsad åtkomst till systemet. En LMS i en skola är inte begränsad. Alla lärare och elever har inloggning och ibland också föräldrar. Även om varje individ har begränsade rättigheter är det inte nog enligt DI. Elever och föräldar ska informeras om vilka uppgifter om eleven som lagras i systemet. Skolan ska ha riktlinjer för vad som får skrivas i fritextfält. Skolan måste begränsa personalens behörighet så att endast lärare eller mentor kommer åt dessa, dessutom ska gamla uppgifter gallras ut. Vill du ha hela listan så se Datainspektionens checklista för hantering av personuppgifter i skolor. Mycket åligger alltså skolan men den enskilde läraren måste informera sig om vilka riktlinjer som gäller och undvika att i en LMS skriva och registrera sådant som kan uppfattas som kränkande, det inkluderar sjukdom, religion, etnisk tillhörighet men också kommentarer om  till exempel uppförande.

För personer med skyddad identitet skall alla som undervisar dessa vara informerade och den
personuppgiftsansvarige ska se till att inte uppgifterna okontrollerat sprids, till exempel till IT-system med sämre IT-säkerhet. För alla som har åtkomst till skyddade personuppgifter ska det klart pch tydligt framgå att dessa är skyddade. Se Datainspektionens checklista för skyddade personuppgifter i skolan.

Om skolan ansökt om grundlagskydd för hemsidor som inte är interaktiva och angivit en ansvarig utgivare, till exempel rektor, så kan inte läraren av integritetskäl förhindra publicering av lektioner eller föreläsningar på internet. Då gäller nämligen tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen sätter personuppgiftslagen ur spel. Men upphovsrättslagen gäller fortfarande. I Legala Handboken kan man läsa att "upphovsmannen alltid har ensamrätt att bestämma över sin text och sina bilder, om inte annat överenskommits i ett avtal" och vidare att "Av 7 § PuL framgår ... att lagens bestämmelser inte skall tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen."

Trots tydlig information från till exempel datainspektionen är läget ändå långt ifrån klart. Digitala medier och möjligheter tillkommer snabbare än regelverk hinner med. Du som arbetar inom skola och utbildning, känner du till vilka riktlinjer som gäller på din arbetsplats?

tisdag 2 juli 2013

Ansvar och licenser

Om jag startar en interaktiv webbsida på Internet, som andra kan skriva i, t ex ett forum, en blogg eller en wiki gäller BSS-lagen. Det betyder att jag som startar den, eller organisationen om det drivs under en skola eller ett företag, är skyldig att hålla den under uppsikt och gallra material som inte är ok, dvs "uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, samt gör intrång i annans upphovsrätt. Skyldigheten att gallra gäller endast om det är ”uppenbart” att det är fråga om ett straffbart meddelande" (ur Legala handboken, Högskoleverket.). Jag ska också lämna information om tjänsten till alla som ansluter sig, bland annat om hur öppen den är. Lämpligtvis första gången någon loggar in eller går in på en sida. 

För att undvika intrång på upphovsrätten är det lämpligt att använda material som har en licens som gör det tillåtet att använda. Creative Commons är ett sådant licenssystem. Här finns det 6 olika licenser som innebär olika grader att tillgänglighet av material allt från att det är fritt tillgängligt att använda och bearbeta även kommersiellt bara man anger upphovsman  till den mest 'låsta' licensen som bara tillåter icke-kommersiell spriding i oförändrat format. (cc-licenserna).

Det är mycket att tänka på som tyvärr avhåller lärare från att starta interaktiva webbsidor i undervisningssyfte. Det är synd. Läs på lite istället och använd sunt förnuft. Det kommer man långt på. Upphovsrätten blir inte heller ett problem om man använder sitt eget material eller sådant som har cc-licens.

Är du tveksamt till att använda sociala medier eller att starta interaktiva sidor? Om du är det, varför?